I går blev det simning igen. Tusen meter bröst i min nya fina badräkt med bystsupport och små ben (!) Jag simmar fortfarande "som en svan", men jag tycker verkligen inte om att lägga ned ansiktet i det kalla vattnet varannan sekund.
De har dessutom sänkt vattentemperaturen på Högevall från 27 till 26 grader och det är mer påtagligt än man skulle tro. Tanken på att det är mellan 16 och 20 grader i Västerdalälven i juli svindlar. Jag hoppas verkligen att våtdräkten kommer att vara till hjälp. Som jag förstår det kommer vi att simma 500 meter i Vanån (medströms) och sedan 1000 meter i västerdalälven (motströms). Undrar var man skall träna för att få så liknande omständigheter som möjligt?
På kvällen funderade vi en kort stund på att gå till gymmet och köra lite styrketräning, men eftersom jag tränat helkroppsstyrka på onsdagen, föll valet på annan träning istället: två timmar med sista satsen ur Beethovens pinosonat no17, d-moll och sedan en massa underbart oboespel.
Idag hade någon vänlig själ i tidbokningen låtit bli att boka min kafferast och min administrationstid som till min stora lycka dessutom låg intill varandra, dvs jag hade en patient kl 9.00, som var färdig 9.20 och sedan kom inte nästa förrän kl 10.00. På denna stund hann jag springa 5 km i stadsparken.Tid: 35 min 56 sek - jag vet ingen strålande tid, men jag är ingen strålande löpare heller. Däremot påhittig: jag har just upptäckt att man kan använda en gynstol som stretchbänk.
Nu: sex patienter till sedan oboe-eftermiddag och i kväll åker jag och barnet David till barnet Johannes och hans familj i London!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar