Fredagen: en intensiv oboe-eftermiddag, sedan resan till London. Det blev rätt sent innan vi var framme, bland annat tack vare Europas långsammaste och mest omständliga passkontroll på Gatwick.
Just innan vi landade hade piloten uppdaterat oss rörande det engelska vädret:
Possibly rainy, probably windy.
Det stämde. Och fortsatte hela helgen. Så vi höll oss mest inomhus (frånsett en liten utflykt till oboeaffären på Chiltrenstreet). Det pratades, spelades olika spel, lagades mat och tramsades i största allmänhet. Mysigt på alla vis.
På söndagsmorgonen åter i Sverige (Pål hämtade på Kastrup, vilket var helt underbart).
Trots att Idas program bara medger 2-3 löppass per vecka kände jag att jag, efter allt stillasittande på flygplan och tåg verkligen behövde komma ut. Det blev 5 km i Botan och det var faktiskt första gången som det kändes lite, lite okej att springa.
I går, måndag, körde vi långintervaller med Ida. Först uppvärmning och löpskola, sen 4 intervaller om 2 minuter ( 360 meter) och 1 minuts vila mellan. Arbetsintensitet: svår (puls upp till 180), vila: medel (puls 140).
Det kändes kanon. Innan passet hade jag varit urtrött och haft ont i magen (av kvinnliga skäl). Efter passet var jag bara pigg, glad och smärtfri. Samarbetet med Ida känns verkligen jättebra för oss båda två, och det är enormt roligt att dela på en PT såhär. Trevligt, socialt och peppande.
I dag, som är Violas födelsedag, har jag bara kört ett kort styrkepass : rygg, mage , bröst med fokus på bålstabilitet.
I kväll blir det familjekalas och nog mest träning för matsmältningsapparaten.
Förresten, nu är i båda anmälda till halvvasan också, så nu är det allvar - alla loppen bokade och betalda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar